Fara

4 bokstävernounTopp 100%Expert

Betydelse

Begifva sig på väg, anträda en resa, färd. Han har f-rit till Paris. han for li går morgons. När skall du f.? Diligensern far kl. 8. - F- áf, bort åstad, sin kos, sin väg, se Affara, Bortfara. (dalin, gold)
Föras ifrån ett ställe till ett annat medelst något fortskaffningsmedel (vagn, farkost, o. s. v.), på väg eller till sjös.(dalin, gold)
Hvad som hotar med eller vanligtvis är åtföljdt af skada, förlust, ledsamhet, olycka, förderf, undergång, död. (dalin, gold)
I utsträckt mening eller fig. bemärkelse brukas Fara i åtskilliga uttryck och talesätt, såsom: Låta f., släppa, afstå från. E. vilse, se bem. 1. (dalin, gold)
Säges om ett tåg, i hänseende till dess ställe och riktning.(dalin, gold)
förflytta sig(folkets_lexikon, gold)
risk, farlighet(folkets_lexikon, gold)