Hund

4 bokstävernounvanligt ordTopp 1%Lätt

Betydelse

Art af Hundslägtet, till skilnad ifrån de öfriga arerna (Varg, Räf, m. fl.). äfv. kallad Hushunden, ignekänlig på sin uppåt bågformigt böjliga svans. Se f. ö. Hundslägte. Finnes vild i flera länder, isynnerhet i Hinostan, dser de vilda hundarne jaga villebråd tillsammans. Förvildade hundar träffas dessutom i ofantliga skaror, både i Sydamerikas och Asiens gräsöknar (stepper). Se f. ö. de särskilta raserna Spets, Stöfvare, Mops, Dogg, m. fl. (Talesätt) Springa, löpa som en h., lutan rast eller ro, utan uppehör. Slita en h., slita ondt, pinas, plågas. Som h. och katt, i ständig strid och split. (Se äfv. Förlikas). Två h-ar om ett ben, säges om tvenne personer, som begge söka att vinna en syssla, tjenst, fördel, o. s. v. Der ligger en h. begrafven, der ligger något under. Der ligger h-en berafven, der har man upplysning i saken. Göra sig till h. för ett ben skull, förnedra sig för att vinna ett lappri. (Ordspr.) Man bör ej skåda h-en efter håret, ej döma efter ytan. Orkar man med h-en,...(dalin, gold)
Föraktlig, dålig, nedrig menniska.(dalin, gold)
Brukas stundom för att uttrycka något superlativt, t. ex.: Det var en h. till gädda att vara stor, en h. till koffert att vara tung.(dalin, gold)
Rullvagn med fyra hjul (i ett Hundlopp, se d. o.).(dalin, gold)
Stora, Lilla h-en, benämning på tvenne stjernbilder.(dalin, gold)
husdjuret Canis familiaris(folkets_lexikon, gold)