Korsord: Växter

Ett träd- och buskslägte i tropikländerna, tillhörigt Artskidväxternas familj. Acacia.

ett slags vattenväxt

väg med planterade träd på bägge sidor

trädet Ulmus glabra

Afrikansk växt, af klassen Liljeblommige.

Krukväxt ifrån Sydamerika, med välluktande, purpurröd blomma.

en tropisk frukt

Ett slags sjöväxt, äfven kallad Vattenlins.

en citrusfrukt

Trädslag af familjen Pelarblommiga, som växer i de södra länderna, och hvars frukt kallas apelsin.

Ett slags prydnad, af löf- och blomsterverk, antingen i upphöjdt arbete eller målning, i arabisk smak, efter konstnärens godtyckliga fantasi, som dervid icke behöfver vara bunden af naturliga förebilder.

trädet Populus tremula

I Sverige inhemskt skogsträd af de Hängblommiga Löfträdens familj.

en tropisk frukt

en växt av rhododendronsläktet

Växt och blomma af Sippslägtet. AnemonePulsatilla.

Växt och blomma af örtslägtet Timjan. ThymusSepyllum.

Hela bambuväxten.

en gul böjd tropisk frukt

Skog, bestående af barrträd.

Benämning på de slags träd, som hafva barr i stället för löf, och bära en hård, torr, fjällig frukt, kallad kott.

Åtta till tio fot hög buske, med hvita blommor och svarta, runda bär. Cornus Sanguinea.

Ett slags tall, som växer i Europas södra bergstrakter och är mycket krokig.

uterum som avgränsas av tätt planterade buskar

gräs att äta för kreatur

För kreaturarbete inhägnad mark, seom ej begagnas eller kan begagnas som äng.

Blombihang, närmast liknande blomkronan och utgående från densamma.

Rot, som utbildas ifrån stammen eller grenarna på en växt, och hvarigenom krypande stjelkar och sidoskott fästas i jorden.

En varietet af mandelsträdets frukt med bitter smak.

Sädesslaget korn. Förekommer i den bibliska stilen och brukas änni i vissa provinser.

trädet Betula alba

Hage, bevuxen med björk.

Samling af späda björkqvistar.

Örtslägtet Heracleum.

Ett slags löfmossa, allmän i skog och begagnad till stoppning och ugnqvastar.

Bladform.

Knopp, som innelsuter ett blad, innan det spricker ut.

Benämning på de i ett blad befintliga utgrenade kärl, hvarigenom näringssaften sprides till alla dess delar.

Ett ifrån stjelken utgående nervknippe, hvarigenom bladet fästes vid stjelken, samt i bladet utgrenar och bildar dess så kallade ådror.

Växt md blad, till skilnad ifrån dem, som äro utan.

Hafre och korn, utsådda tillsammans. Sgöes om säden, bådedå den står på åkern och efter urtrösningen.

blad och stjälkar av rotfrukter

Örtsläget Ga -leopsis.

Växtslägte af fam. Rosaceæ, med blodröd rot, som nvändesi medicinen.

Benämning på bladen i en blomkrona.

Flera blommor med sina stjelkar, hopknutna i form af ett¨ knippe eller en liten qvast.

Ett slags litet, fjällformigt blomfoder på vissa växter, t. ex. gräsen.

Blandartade delar, hvilka tjena till befruktningsdelarnes skydd, och utgöras vanligtbvis af Blomfodret och Blomkronan.

Den hinnaktiga eller bladartade blaskärmslida, som hos vissa växter före blomningen innesluter blomman, och vid blommans framträdande öppnar sig längs efter ena sidan.

Kronbladslikt blomylle, vare sig enkelt eller dubbelt.

Knopp, som innehåller blomdelar.

Maträtt af denna växt, vanligen anrättad med mjölk.

växt, ört

Egenskapen att vara blommig.

De utslagna blommorna på en växt. Törnbuskens b. öfvergåri fägring jasminbuskens.

blomma

Frö, hvaraf ett blomster kan uppväxa.

Lök, hvarigenom vissa blomsterväxter (t. ex. liljorna) fortbilda sig år ifrån år.

Fält, plats, der blomsterväxter odlas.

Ang, beväxt med en myckenhet blommor.

B. stil, der man finner många poetiska eller retoriska blomster.

Den tid, hvarunder en växt blommar.

Liljeblommig växt af fam. Alismaceæ, som växer i dammaroch på åbräddar, med blad liknande vass, och en bar blomspira, omkring 3 fot lång, som bär en flock ljust rosenröda blommor.Butomus umbellatus.

vända blad

Bärväxt af fam. Midtblommige, allmän i barrskog, och hvars blåa bär nyttjas påapoteken och i hushållen. Vacinium Myrtillus.

Dess blå blomma.

Ört och blomma af Klockaslägtet.

Trädgårdsväxt af Kålslägtet.

lövträdet Fagus silvatica

Rulle af sammanlagda skrifna pergamentblad, i fordna tider (hos Greker, Romare, m. fl.) motsvarande sedanre tiders bundna böcker.

Giftig växt af Solanfamiljen, med grågula, mörktviolettstrimmiga och i bottnen mörkbruna klockblommor, småludna,för känseln feta blad, och vämjelig lukt. Blad och frön brukasi medicinen. Hyoscyamus niger.

en växt; fröull; en sorts tyg

Allmänt bekant skidväxt af Vickersläget, den sämre sorten af Välsk böna (Vicia Faba). När man vill beteckna sjelfva frukten (bönan), urspritad, och med afseende på dess nytta till mat, säger man alltid i plur. Bondbönor. Koka, äta b-or.

växtlära

En, som botaniserar; en, som ofta utgår på botanisering, är öfvad och skicklig i detta slags forskning.

sädesslaget Fagopyrum esculentum

Växt i sjöar och elfver, af Ormbunkarnes klass. Lösrifvesaf braxen vid dess lektid och uppflyter på vattenytan. Iso- ëtes lacustris.

ett slags grönkål

Ört med hvita, välluktande blommor. Spiræa Filipendula.

Ört af slägtet Satyrium, med svartbruna, välluktande blommor. Satyrium nigrum.

Örtslägte af klassen Syngenesia. Bidens.

Ett ormbunkslägte. Aspidium.

Örtslägtet Cardamine, hörande till klassen Tetradynamia och orningen Långskidade.

Frukten af Brödträdet.

knippa med blommor, blomsterkvast

snårig vildskog (i Afrika)

samling buskar, busksnår

ett slags litet träd som grenar sig vid roten

Så tätt sammanväxta, hopsnärjda b uskar, att man med svårighet der kan tränga sig fram.

Växt, hvilkern växer såsom buske.

Ett mindre trädslag af fam. Euphorbiaceæ, som dock i Sverige endast blir en lien busken; har alltid gröna löf och lemnar ett förträffligt virke. Buxus sempervirens.

Ett svampslägte. Craterium leucorephalum.

liten frukt

Buske, hvarpå här växa.

Bär- lik kotte på en idegran och några andra barrträd

Vin, tillredt af bär, t. ex. Körsbärsvin.

Ett välluktande, högstammigt barrträd, som uppnår en ofantlig ålder, växter i Mindre Asien och Syreien, på Taurus och Libanon. Pinus Cedrus. -

(ätlig) svamp av släktet Psalliota

en sur citrusfrukt

Ett trädslag, Cupressus, af hvars många arter den bekantaste är C. sepervirens, hvilken växer rak och spetsig,. och hvars mörkgröna, smala, spetsiga blad ligga öfver hvarandra liksom taktegel, samt bilda fyrkantiga grenar. Har för sitt dystra utseende blifvit en sinnebild af sorgen. Plantera -er på någons graf.

Ett slags palmträd, hvars frukter, dadlarne, begagnas tillföda. Växer i det tropiska Afrika och Asien, ofta i sandöknar,der inga andra växter trifvas. En art träffas äfven på Europas sydligaste kuster, såsom i södra Spanien, på Scilien och någragrekiska öar. Ph¦nix datcylifera.

Blomsterväxt från Mexiko, som odlas i trädgårdarna för sinhöga, prydliga växt och sina praktfulla blommor. Kallas äfv.Georgina.

Ett grässlag, allmänt på magra ängar. Briz media.

en köksväxt använd som krydda

tropisk snårskog

Ett trädslag, som växer i Ostindiern och på Canarieöarna;utsipprar en kåda, som intorkad är det under namnet Drakblodbekanta hartset. Petrocarpus Draco.

frukt av vinrankan

liten samling träd

Örtslägte, som växer i stillastående vatten, med blad tillformen liknande nackblad, men mindre; blommornahvita. Hydrocharis Morsus ranæ.

Enen (se En, I), växt som buske.

Bär af En (I).

Frukt- eller blomsterband.

Trädslag i de södra länderna, som lemnar fikon (jfr. d. o.). Ficus carica.

Ett svampslägte. Chavaria.

En gräsväxt, med fäderlika agnborst. Stipapennata.

Ett slags buskaktig björk, som växer ifjälltrakter. Betula frutiosa.

Mångårig växt; i Lappska fjällen, utmärkt för sin behagligtsura smak. Rheum digynum.

växtvärld

Apoteksväxt, med vackra, gula blommor i toppen; lägges i mjölk, att förgifa flugor med. Antirrhinum Linaria.

Ett slags svamp, som är ganska giftig och blandas med mjölk,till gift för flugor. Agaricus muscarius.

Apoteksväxt med trädstam; blommar i juli, med hvita blomknippen och stark, döfvande lukt.

Ett slags svamp, som, beredd (då kallad Fnöske), brukas till antändning medelst stål och flinta, samt äfv. allmänt användes till stillande af blödning ur sår. Boletus igniarius.

Växt, somär tjenlig tll foder för krreatur.

den del av en växt där fröna finns

Kärna i frukt (bem. 2, 1).

Plantering och uppdragning af ädla fruktträd, samt den skötsel och vård, som deråt egnas.

Hvad som skördas af odlad frukt eller odlade bärsafter.

Särskilt slag af frukt (bem. 2, b).

Träd, som bär frukt. Ädla f., hvilkas frukt för sin smakoch nytta isynnerhet värderas, och hvilkas odling är föremål för trädgårdsskötseln.

Trädgård, der ädla fruktträd äro planterade. Nyttjas tillskilnad ifrån Köksträdgård (se d. o).

Den nedre delen af pistillen, och som utbildas till frukt.

Växtslägte af Kruyptogamerna.

korn som kan gro; utsäde

Den del af frukten, hvarvid fröen äro fästade.

Begagnande af betesmark för får. Hafva frit f. på skogen.

liten blå blomma (Myosotis palustris)

Blomma, i hvilken finnas hvarken ståndare eller pistiller.

Växtslägtet Genista.

liten öppning i skogen

Afbrutna qvistar af granträdet.

En ifrån rothalsen på en växt utgående bladbärande och nedliggande gren, som oftast på sin undre, mot jorden vända sida, här och der slår rot, men ifrån spetsen utvecklar blad och stundom blommor.

början till en växt

växt av familjen Gramineae

En allmänt känd lökart med purpurröda stundom hvita blommor,och trinda, smala, nästan syllika blad. Allium sch¦noprasum.Kallas på Öland Alvarlök, eljest äfv. Purlök.

Gräsets växande. Befordra g-en. - Växt, tillhörande gräsens familj.

Mångårig växt, hvaraf finnas tvenne arter: Allmän

Ett litet träd af Pilslägtet, med buskaktig växt; barkenbrukas till läderberedning och grenarne till korgar. Salixcinerea.

årsväxt; växande säd

Växtslägte af Gräsen, med utdragna, mångblommigasmåax. Poa. Kallas äfv. Grögräs. Har många arter, såsomJättegrö, Mannargrö, Sandgrö, Fjällgrö, Ängsgrö, Betesgrö, Berggrö, Knylgrö, m. fl.

Kål, tillredd aff nässlor eller molla.

Allas slags köksväxter, antingen de användas färska, torkde eller saltade.

Ört, hvars blad äro liksom beströdda med ett guldpuder, ochsom har gula blommor. Chrysoplenium alernifolium.

Mångårig växt på ängsbackar, med gul blomvippa. Solidagovirgaucra.

den gula vårblomman Primula veris

Den art Sippa, i skogsängar, med gula blommor. Anemonerancuncolides.

Träskbotten, öfverväxt med en gräsall, som gungar under den gåendes fötter, emedan det är vatten inunder.

Frukten af Gurkväxten.

Växt af Cucurbitaceæ, inhemsk i Asien, i Europa allmänt odlad, och med många afarter. Cucumis sativus.

En art af örtslägtet Potenilla, med hvitludna, glänsande bladoch gula blommor. Potenilla anserina.

En ört af slägtet Lychius, på kärrängar, med purpurrödablommor. Lychnis Flos cuculi.

En art af örtslägtet Gass, på hårdvallsängar, med blåröda blommor.

Fågelslägte af Klätrarne, med rak, kägelformig näbb, tunganlång och väpnad med en hornartad spets. Fågeln har sitt namnderaf, att han klättrar på träden och hackar på barken, då derunder vistande insekter lockas fram af bullret och blifva dess rof.Picus. Arter äro: Allmänna H-en,

Trädslag af fam. Rosacæ. Cratægus. Allmän H., på ängsbackar, med hvita blomknippor, fruktskaften upprätta.

Buskväxt af fam. Rosacæ, allmän i norra och mellersta Europa. Rubus Idæus. Se f. ö. Blåhallon, Björnhallon.

strå av sädesväxter

De till häckling och spänad beredda tågona af denna växt. Spinna garn af h.

Blomma med endast ståndare.

I barrskog allmätn växande ört med hvita, blåådriga blommoroch angenäm syra. Oxalis acteoella.

Nöten af hasselbusken.

Svamp, försedd med hatt (3, b).

sädesslaget Avena sativa

Samling af torkade örter.

(kruk)växt av släktet Hibiscus

Ett slags indiskt sädesslag, äfven odlat iEuropa. Panicum miliaceum. - Ss.

(bär av) växten Rubus chamaemorus

Blomma med endast pistiller.

Skog, lund.

Allmänt bekant växt af fam.

Fällande af träd i skog.

trädet el. busken Prunus padus

Egen slags tång, som begagnas vi frisering af hår.

En mängd hår, som uppväxt på ett ställe.

Ett litet och utbredt barrträd, med giftiga bär; anses uppnåhögsta ålder ibland alla europeiska träd. Taxus bacata. Kallasäfv. Id, Tax, Benträd, Barrlind.

Växt af Svärdsliljornas familj, inhemsk i Ostindien och på Söderhafsörarna; har rötter, som stundom bliva 3 fot långa och gnska tjocka, samt begagnas af inbyggarne j nämde länder till födoämmne. Diosorea sativa.

prydnadsbuske av släktet Philadelphus

Blomväxt i Egypten, Palestina, med gröngulablommor. Anastatica hierochuntica.

En art af Pilträdens slägte. Salix pentandra. Kallas äfv.Hilster, Halster, Vekar, Jälster.

Bär, som utgör en varietet af Backsmultron (Fragaria collina); planteras i trädgårdar; är större och sötare än vanliga smultron. Fragaria hortensis.

En årlig växt med purpurröda blommor, som nyttjas i medicinenoch till husbehofsfärgning. Fumaria officinalis. Kallas äfv.Åkerrök, Åkersilke, Gullgräs.

En köksväxt ifrån Brasilen, allmänt odlad för rotknölarnesskull. Helinthus tuberosus.

Tjensteman, som har högsta uppsigten öfver skogarna och jagten i ett län.

Kärnan i kaffeträdets frukt.

Ett spensligt träd, omkring 12 fot hgt, med hvita blommor, som gifva ett rödrt bär med två frön eller de så kallade kaffebönorna. Coffea arabica.

Ett trädslag i Vestindien, som lemnar en gurklik frukt, innehållande öfver 30 stora frön, kakaobönor Theobroma Cacao.

en taggig växt med tjocka blad av familjen Cactaceae

Vattenväxt med små gula blommor på ett cylindrisktblomax. Acorus Calamus.

matsvampen Cantharellus cibarius

slingerväxten Lonicera caprifolium

Apoteksväxt med röda, pipiga småblomster i blomhufvuden. Arcitum Lappa.

Ört med hvita blommor, hvars lukt är mycket omtyckt afkattor. Nepeta Cataria.